Staden & Världen - dessa mina minsta

”Jag var hungrig och ni gav mig att äta, jag var törstig och ni gav mig att dricka, jag var hemlös och ni tog hand om mig, jag var naken och ni gav mig kläder, jag var sjuk och ni såg till mig, jag satt i fängelse och ni besökte mig.” Då kommer de rättfärdiga att fråga: ”Herre, när såg vi dig hungrig och gav dig mat, eller törstig och gav dig att dricka? När såg vi dig hemlös och tog hand om dig eller naken och gav dig kläder? Och när såg vi dig sjuk eller i fängelse och besökte dig?” Kungen skall svara dem: ”Sannerligen, vad ni har gjort för någon av dessa minsta som är mina bröder, det har ni gjort för mig.”
Matteusevangeliet 25:35-40

Texten är hämtad ur en av de så kallade domstexterna. Människosonen, Jesus, kommer tillsammans med sina änglar och sätter sig på härlighetens tron. Det finns ett stort allvar över skildringen, människan är framme vid något slags räkenskapsdag. Det människosonen frågar efter är inte vad vi tänkte, utan vad vi gjorde. Det är inte bristande andlighet som dras fram i ljuset, utan bristande mänsklighet. Jesu tal för tanken till att han själv i alla tider gått omkring ibland oss förklädd till en hungrig, en törstig, en hemlös, en fängslad eller en naken. Att gå från tanke till handling och möta behovet hos någon av dessa är att betjäna Jesus själv. Det är Guds vilja. Hos de rättfärdiga – alltså de som lever av hans nåd och rättfärdighet – är detta så självklart att de inte ens tänker på att de gör det. Den människa som lever av Guds barmhärtighet blir barmhärtig. Det är inget man behöver anstränga sig för, man är bara en kanal för den kärlek som ständigt strömmar mot oss. 

Hur kommer man dit? Jag tror, genom att börja praktisera barmhärtighet, gå från att tänka att det finns fattiga i vårt samhälle till att börja möta någons behov. Varje sådant möte förvandlar oss, och detta av ett enkelt skäl: Det är Jesus själv man möter i sin nästa. Livs levande. 
/Tomas Sjödin

Bön
- Jag ber att jag idag inte väjer för den som behöver hjälp, utan gör det lilla jag kan för att lidra nöden.
- Jag ber att jag själv aldrig skall glömma att mitt liv är helt beroende av Guds barnhärtighet mot mig, att jag också är fattig och naken utan Guds nåd.

gbg web